Det blir inte alltid som man tänkt sig

Vaknade tidigt av klockan imorse. Jag behöver gå upp tidigare för att ta mig till jobbet i tid. Av någon underlig anledning så går det fortare att åka tåg än att cykla. Hur som helst så sa min kropp nej, eller rättare sagt, den sa NEJ!. Lite lathet och träningsvärk, har ju inte gjort benböj med stång på säkert ett år, och allmän trötthet fick mig att ligga kvar i sängen en timme till.

Väl på jobbet så var det inte helt självklart att jag skulle kunna resa mig när jag väl hade satt mig. Trötta ben och och träningsvärk i den bakre regionen gjorde det hela till ett halvt företag att kunna resa mig upp men skam den som ger sig. Tredje gången jag skulle gå till skrivaren så insåg jag att jag verkligen, och då menar jag verkligen VERKLIGEN, behövde lite blodgenomströmning i kroppen. Jag har ju ändå bestämt att torsdag är vilodag och man kan ju inte gärna ha två vilodagar i rad så det fick bli en löptur när jag kom hem. Vääääldigt långsamt sett till puls men det är bara att tugga i sig och inse att det inte är bra just nu men jag vet ju också att det kommer att bli bättre.

Bjuder även på en bild av min middag. Ingen träningsblogg utan bild på mat. Kyckling (inte de benen till vänster), grönsaker och så tänkte jag äta bönor till. Tyvärr så tittade jag inte riktigt på burken med bönor utan det blev bönor i chilisås. Kall... smakade väl sådär men va fan. Det ska ju bara ätas. 

Simning söndag, löpning måndag, styrka och cykling igår tisdag och löpning idag. Det ska bli skönt att ha en vilodag imorgon. Det kanske verkar som det är mycket men jag tar det lugnt än så länge. Jag är väl medveten om att jag behöver tid för att bygga upp kroppen så att jag klarar av att träna ordentligt och jag har inte så värst bråttom. Det är inte nu jag ska vara bra utan det är om ett år.